nu gick det inte att hålla emot längre.. vill passa på att gråta ut men kan inte riktigt eftersom jag måste springa mellan tvättstugan och diverse. men det gör ont i bröstet.. får passa på senare helt enkelt. känns ju inte direkt som att diskutionerna här hemma gör saker bättre heller. stödet jag letat efter får jag fiska upp från mitt tidigare starka inre..