Motgångar gör mig stark

En blogg om cancer, struma, hashimotos, operation, depp & pepp

Operation 2, del 3

Kategori: Sköldkörtelcancer

1 - skaffa er en bra sjukförsäkring (hjälper ekonomin lite) jag har länsförsäkringar
2 - studera inte samtidigt som ni får cancer (om ni behöver hjälp av FK)
3 - håll modet uppe 
4 - säg rätt ut till de närstående hur läget faktiskt ligger till, och hur du känner.. på riktigt
5 - försök ha det stabilt me sambo, make/maka eller pojk/flickvän (för resten äter upp så jävla mycket onödig energi)

Operation 2, del 2

Kategori: Sköldkörtelcancer

nu har det gått ganksa lång tid.. allt gick egentligen bra med operation och sjukhusbesök.. men jag fick en mental dipp efteråt.. min läkare som så många andra gånger knappt tittat mig i ögonen och absolut inte är en människo-person, var och hälsade på mig inte en gång, utan 3 gånger när jag låg inne, lika så kuratorn 2 gånger och till och med kirurgen kom o hälsade på dagen efter. Och en till läkare som inte ens hade mig som patient tog sig tid för att prata igenom allt.. min egen läkare tog mig i armen, skakade lite lätt och sa - det kommer gå bra det här johanna, sedan, en klapp på kinden, återigen - oroa dig inte, det kommer gå bra, för att sedan ta mig på handen igen.. herregud.. efter detta ramlade liksom poletten ner att fan, deet är allvarligt detta. vid förra operationen var den enda som hälsa på mig min läkare som var inne i tyå 2 min för att skriva ut mig dagen efter, annat var det nu.

så hur såg dagen ut..



vaknade alldeles för tidigt med rädsla för att försova mig.. upp vid 7 drack en kopp kaffe, vankade runt, åkte o hämtade morsan så hon kunde ta bilen hem.. var på sjukan i Linköping halv 10, in på rummet, fick säng, morsan åkte, allt blev försenat, jag njöt av ipod o ett tyst rum...



sedan blev det brottom, bytte om fick lite tabletter (tror det var typ nån form av värktablett och rogivande) kom ner till avdelningen innan op. kl va nu typ 13:00.. just det innan dess hann jag sitta och asböla en timma med kuratorn som kom o hälsade på.. utpustad och lugn låg jag på pre-operationsavd. o tittade i taket.. den trevliga personalden kom då på att jag inte fått i mig vätska eller energi sedan dagen innan.. fick dropp (kanske det var glukos)

sedan var det dags..



hej då trogna körtel.. it's been a blast the last 25 years we've been together..

narkosläkaren var supermysig.. pratade lugnande o glatt, skämtade och fick mig att skatta medan jag hoppade över till den någon obekväma britsen.. (man får ligga med nacken väldigt böjd bakåt för attt de sedan sänker hela huvuddelen för att blotta halsen..)

vaknade upp ganska många gånger.. eller blev väckt rättare sagt.. sluddrade om att jag inte kunde förklara smärtskalan som går mellan 1-10 haha.. ex.. johanna hur ont har du nu.. eeh, vad sa ja förut, sa ja 4 för då är det 6 nu.. nej det sa du inte så du har du itne en 6a.. nähe ok, ja har ont.. typ.. o som vanligt flängde jag till me huvudet så det började blöda som fan.. de löste det snyggt genom en klapp på huvudet, nått dropp, och fasttejpade stora vaddtussar under halsen.. lämnade ifrån mig en riktigt snygg blodpöl.. jag fick itne gå upp.. inte heller prova att gå på toaletten.. med ultraljud fick jag förklarat att man INTE är kissnödig av ½ dl urin hehe..
de väckte mig igen o sa att min moder ringt flera gånger.. jag fick väsa ur mig ett hej, ja lever, jag har bara jävligt ont, puss.. min familj kunde ju itne hälsa på mig eftersom jag fick ligga kvar så länge på uppvaket så det var lite tråkigt.. blev hämtad till min avdelning runt 9.. några av mina värden hade varit ostabila innan, har ingen aning om vilka.. sedan had ejag fruktansvärt ont, vill inte skrämma någon, men som sagt låg jag fortf o blödde, var ensam, det var mörkt, kunde itne röra mig, fick itne resa på mig, såg inte larmknappen, nådde inte bordet och kunde itne ändra vinkeln på sängen..

under natten blev jag sedan väckt hundra gånger för provtagningar.. tillsyn av såret och sånt.. jag var trött.. utmattad och lite ledsen.. det var jävligt psykiskt påfrestande.. men men allt har sitt slut.. för sedan var det morgon.. lärde under dagen känna de två trevliga kvinnorna på rummet.. vi var uppe o käka frukost (ja man kan äta) efterlängtade värktabletter kom.. calcitoninvärdet var lite lågt så ja fick en enkel brustablett.. blev utskriven och hämtad...

några dagar efter ser jag ut såhär..



fick all blodig tejp utbytt, tack!



och slutligen...



tadaaaa.. snyggt va!? underbar kvinnlig kirurg på typ 30 bast såg det ut som, ärret kommer inte bli större än innan och hon skar bort det gamla.. thanks



ett stort minus.. fick världens reaktion från alla elektroder o platter denna gång, så sådana här snygga eksem fick jag på foten, sidan, axel arm och lår..

men allt gick bra.. nu till det jobbiga.. väntan på provsvar.. har det spridit sig eller ej....

Kl är 10:00

Kategori: Sköldkörtelcancer

Nu är jag på avdelningen..
ska byta om till deras snygga outfit
få lite premedicinering... nått lite lugnande
snart rullar jag ner för att bli sövd

dag för operation! lets do this.. wish me luck!

Operation 2, del 1

Kategori: Sköldkörtelcancer

jepp nu gäller det, nu e det dags
e lite ppirrig om vi säger så..
har klåda över hela kroppen efter tvålen, den e alldeles för stark, o inte får man smörja in sig heller..
packa väskan, hoppa in i bilen o hämta morsan..
Linköping here we come!

uuuh

Kategori: Sköldkörtelcancer

nervös.. pirrig.. orolig..
känns som om nått inte kommer gå vägen.. magkänslan e inge bra..
dags för kvällsdush me operationstvål
tjejerna mina lugnade mig lite förut..

de är så fina <3

lite bild update på ärret

Kategori: Sköldkörtelcancer




Så här ser mitt lilla ärr ut nu 3 månader senare efter förra operationen, när endast högra delen avlägsnades. Det är synd och skam o veta att det kommer att bli betydligt större och antagligen fulare också för den delen. Men men sånt e livet. Cancer vid 25 års ålder va väl kanske lite väl otippat, men nu är läget som det är.



Här är min nya cancernalle som han så fint blivit döpt till, han får hänga me till sjukan bara för att. Min underbara vän skickade ett uppmuntrande paket till mig med en fin hälsning, chockladkola o denna lilla parvel, (det är visst ett får) som man helt underbart kan värma i micron, tiptop!! Du e så fin min vän <3




Mer info.. sköldkörtelcancer

Kategori: Sköldkörtelcancer

läste precis att de personer som har en familjehistorik med struma har högre benägenhet att utveckla papillär och medullär sköldkörtelcancer, nu tyckte jag kanske inte att sidan verkar vara den mest trovärdiga men iaf.. kan verka logiskt, har ju inte fått strålningsavfall på mig, varit i Hiroshima eller Tjernobyl och både mamma och pappa är opererade för just struma.. en liten tanke jag ska ta med mig till framtida familj...

Från Finlands sköldkörtelförbund

Diagnostik:

Ultraljudundersökning

  • Vanligtvis rekommenderar läkarna inte ultraljudundersökningar av sköldkörteln, om läkaren inte har konstaterat någon förändring på halsen.

    Ultraljudundersökningen ger en uppfattning om knölens struktur; om det är fråga om en vätskeblåsa (cysta) eller en fast knöl.

    Med ultraljudundersökning kan man inte skilja en godartad svulst från en elakartad.

    Ultraljudundersökningen kan ge en liten fingervisning om knölens struktur verkar godartad eller elakartad, men den slutliga diagnosen förutsätter ett cellprov från sköldkörteln.

  • Finnålsprov

  • Ett cellprov, som sugits från sköldkörteln med hjälp av en fin nål, är den mest centrala diagnostiska undersökningen av en knöl i sköldkörteln.

    Bedömningen av finnålsprovet förutsätter, att det undersökes av en erfaren patolog.

    Provtagningen är ett närapå smärtfritt stick.

    För att exaktare bedöma provtagningsstället, är en ultraljudundersökning ofta till nytta.

    Finnålsbiopsin är en i allmänhet tillförlitlig undersökning vid de papillära och medullära kancerformerna i sköldkörteln.

    Vid de follikulära formerna av sköldkörtelkancer kommer man ofta inte till rätta med enbart finnålsprov för att skilja mellan godartad och elakartad tumör. Man tar därför utöver finnålsbiopsin en större provbit av sköldkörteln, och ofta avlägsnar man på en gång den sköldkörtellob, där knölen befinner sig.

  • Operation

    Om finnålsprovet utvisar cellklass LIII -LV och därmed tyder på risk för kancer, avlägsnar man knölen.

    Om knölens struktur i finnålsprovet är follikulär, och det därför är svårt att skilja mellan godartad och elakartad svulst, överväger man att avlägsna hela knölen genom operation.

    Vid operationer av godartade strumaknölar hittar man ibland i närheten av strumaknölen i sköldkörtelvävnaden som tillfälligt fynd en mikroskopisk (< 5-8 mm) papillär kancer, som har god prognos.

    Laboratorieprov är vanligtvis inte till någon hjälp vid diagnostik av sköldkörtelkancer.

    Papillär

    Papillär kancer är i Finland den vanligaste formen av kancer i sköldkörteln. Den är allmännast hos unga människor, särskilt hos kvinnor.

    Det var denna form av sköldkörtelkancer, som ökade mest hos barnen i områdena runt Tjernobyl efter kärnkraftverkskatastrofen.

    Papillär sköldkörtelkancer utvecklas ur sköldkörtelceller. Den uppför sig relativt godartat och växer långsamt. Spridningen sker via lymfbanorna, och lymfkörtelmetastaser på halsen är ofta ett tidigt fynd.

    Papillär sköldkörtelkancer hittas ibland i dold mikroskopisk form i samband med kirurgiska sköldkörtelåtgärder av andra orsaker.

    Prognosen är god, över 97 % av patienterna lever tio år efter att man konstaterat sjukdomen. Metastaser i lymfkörtlarna på halsen brukar inte heller försämra prognosen åtminstone hos unga patienter. En möjligast fullständig kirurgisk avlägsning av sköldkörteln minskar risken för återkomst av sjukdomen hos alla patienter.

    PAPILLÄR OCH FOLLIKULÄR KANCER

    Operation

    Vid operationen strävar man till att avlägsna sköldkörteln så fullständigt som möjligt. Samtidigt avlägsnas också sjuka lymfkörtlar. Om det är fråga om dold papillär kancer, alltså en några millimeter stor knöl, som man hittar tillfälligt vid en operation av en godartad sköldkörtelsjukdom, är det tillräckligt som åtgärd att avlägsna knölen och den omgivande sköldkörtelloben.

    Radiojodbehandling

    Hos patienter, som har papillär och follikulär cancer försöker man efter operationen utplåna den sköldkörtelvävnad, som finns kvar, med radiojodbehandling. Radiojod minskar risken för att sjukdomen återkommer och underlättar den senare uppföljningen av sjukdomen.

    Efter operationen är patienten utan tyroxin. Efter 4-5 veckor göres en isotopkartläggning av hela kroppen med radioaktivt jod. Om man konstaterar jodupptag vid kartläggningen, får patienten en radiojodbehandling med dos 60-100 mCi. Resultatet av behandlingen granskas om ca 3 månader med en ny isotopundersökning. Om man här ser ett upptag, upprepas radiojodbehandlingen med 6-12 månaders mellanrum tills upptaget försvinner. Den sammanlagda maximaldosen är ca 1000 mCi.

    Tyroxinbehandling

    Efter radiojodbehandlingen ges åt patienten sköldkörtelhormon, tyroxin. Man ersätter först och främst det sköldkörtelhormon, som fattas i kroppen efter det att sköldkörteln blivit avlägsnad, men därutöver strävar man vid vården av sköldkörtelkancer till att släcka hypofysens utsöndring av tyreotropin ( =tyreoidea stimulerande hormon eller TSH). TSH stimulerar tillväxt av sköldkörtelvävnad och således även sköldkörtelkancervävnad. En hög dos tyroxin hindrar TSH-utsöndringen. Därför ges vid vård av sköldkörtelkancer en högre dos tyroxin, än vad som behövs för att korrigera enbart underfunktion i sköldkörteln.

    Dosen tyroxin är härvid ofta 150-250 mikrogram/dygn. Hos patienter med hjärtsjukdom använder man lägre doser. Lägre dos är ofta befogad, om patienten får överfunktionssymptom som hjärtklappningar eller riklig svettning.

    Uppföljning av papillär och follikulär kancer

    Efter vårdåtgärderna sker uppföljningen av sjukdomen till en början med 3-6 månaders mellanrum under det första året. Därefter sker uppföljes patienten årligen på centralsjukhusets poliklinik. Senare förflyttas uppföljningen beroende på fallet till hälsocentral 5-8 år efter att sjukdomen konstaterats.

    Den centrala uppföljningsmetoden är nogrann palpation av halsen.

    Vid uppföljningen av patienten används också laboratorieundersökningar. Man undersöker sköldkörtelns funktion (S-T4v, S-TSH) och sköldkörtelkancerns markörämne (serumets tyreoglobulin, STygl). Vid god vårdbalans är S-T4v vid övre gränsen av normalvärdesområdet, S-TSH är under 0,1 mU/l och S-Tygl halten är låg, under mätningskänsligheten.

    Ultraljudundersökning av halsen är också en nyttig uppföljningsmetod.

    Lungröntgen tasst ofta vid uppföljningen, särskilt om S-Tygl är förhöjt.

    Om S-Tygl värdet stiger, krävs oftast tilläggsundersökningar, bl.a. avbrott i tyroxinbehandlingen, nya radiojodundersökningar och andra bildtagningsundersökningar.

    Uppföljning av dold papillär sköldkörtelkancer

    Årlig palpation av halsen räcker ofta som uppföljningsmetod.





    Efter att du har fått beskedet cancer

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    När man har fått ett besked om att man har en cancersjukdom är det vanligt med att man känner sig chockad, ledsen, arg, och förvirrad. Det är ett normalt sätt att reagera. Det är svårt att minnas vad doktor sa och det kan ibland vara nödvändigt att få informationen upprepad.

    Karolinska

    Du har kanske fått reda på av din doktor att provet du har tagit innehöll cancerceller. Läkaren kanske inte är insatt i hur din behandling kommer att se ut, kanske behövs det fler undersökningar för att den doktor som ska behandla dig ska bestämma vilken behandling som är bäst för just dig. I de allra flesta fall är cancer en långsamt växande sjukdom. Det finns tid att kartlägga sjukdomen för att man därefter ska kunna behandla på ett optimalt sätt. För dig innebär det en tid av väntan. Det är svårt att veta att man har en allvarlig sjukdom men inte veta vad som kommer att hända.

    Det finns många sätt att behandla cancer på.

    sköldkörtelcancer - mer info

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    hur papillär cancer ser ut - på cellnivå



    sköldkörtelcancer - en läkare berättar om de goda utsikterna



    Att få beskedet cancer

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    det är ju ett så jävla laddat ord o alla tar det på så olika sätt
    jag har ju psykologiboken i huvet om alla stadier man går igenom..
    men så här me facit i hand, så fungerar det nog inte riktigt så
    johanna (får en hand ovanpå min) det är cancer
    det är en väldigt orealistisk mening att ta in.. tror jag blev rädd.. brast i tårar
    sen slog det rationella tänkandet in.. men vad betyder det? vad kommer att hända? e det farligt?
    min första fråga.. HUR ska jag känna?
    det första svaret.. det finns inga rätt o fel.. det här är ett tungt besked för alla patienter
    min reaktion på det.. jaha.. då vet jag det.. (tomhet)

    jag har i helgen sett många i min närhet gråta.. för min skull.. vilket är en helt sjuk situation
    jag har tittat på dem med lidelsefulla ögon, för det gör ont att se andra ledsna.. jag blir ledsen för deras skull
    till försvar har jag nog kört med att det inte är farligt, att om det skulle hända nån så skulle det hända mig för jag är stark..
    att det inte är nått att oroa sig för eftersom det går att ta bort

    men nånstans i bakhuvudet är jag kanske lite orolig ändå.. för jag hör små tysta väsande röster som undrar om det egentligen kommer vara så lätt, gå så bra, o vara en så liten sak

    det slog mig till o med att jag blev nervös om jag i mitt förut väldigt nedbrutna destruktiva tillstånd jag g¨tt omkring med, önskat mig en riktig sjukdom, något man kan ta på.. bara för att det inte synts på mig och för att alla andra levt på som vanligt.. jag har egentligen inte haft något att klaga över.. förutom den inre känslan att nått är FEL, att jag itne alls mått bra, psykiskt alltså, det fysiska med ledvärk, svettningar och frossa, håravfall och taskig hud kunde ju skyllas på nått så litet som hormonnivåer.. a jag vet inte.. känns som om jag måste skylle mig själv..

    jag fattar nu att man inte ska skjuta fram saker.. gör det du vill NU, träffa dem du vill träffa NU och ring de där samtalen o säg att du saknar dina nära NU.. jag har alltid skjutit fram saker men det slutar NU!!! det är synd bara att vissa i ens närhet hör av sig o visar omtanke just för att man berättar om cancern.. måste det verkligen behövas så jävla mycket!? jag är lite ledsen över det men samtidigt vill jag inte att någon ska ha dåligt samvete.. för det är så här.. man upskattar varandra olika mycket i olika stadier i livet.. o relationer kommer ju faktiskt och går.. jag vill inte hålla på lösa relationer bara för att jag nu är sjuk.. men jag tänker framförallt inte låta några gå förlorande som ett svar på detta!

    att få ett jobbigt besked.. ett cancerbesked är jävligt laddat. och jag tänker på er alla därute som kämpar på mot denna jävla sjukdom!

    Sköldkörtelcancer - info

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    Thyroideacancer, sköldkörtelcancer, är en neoplasi eller tumör i sköldkörteln. Det utgör 1 % av alla cancerfall hos människor. Det kan delas in utifrån vilken celltyp cancern utgår från. Det finns papillär, follikulär, anaplastisk och medullär cancer.  Papillär cancer är den vanligaste cancern i thyroidea. Den kan finnas på flera ställen (multifokal) i sköldkörteln och även spridas till lymfknutor. Man försöker avlägsna all thyroideavävnad. Först genomförs kirurgi och sedan kompletteras den av behandling med radioaktivt jod. Prognosen är bra om behandlingen utförs korrekt.

    Wikipedia
    --------------------------------------------------------------------------------------
    Tyreoideacancer - internetmedicin.se

    BAKGRUND
     
    Finnålscytologi utgör grunden för all diagnostik av noduli i tyreoidea. Benigna förändringar i tyreoidea är mycket vanliga. 5-10% av befolkningen har en palpabel knöl i tyreoidea och ännu fler, 50% av befolkningen, har tyreoideaförändringar som kan upptäckas vid ultraljudsundersökning. Förutom för solitära knölar i tyreoidea hos barn, är endast en mycket liten andel av alla förändringar som upptäcks i tyreoidea maligna.

    Incidensen av tyreoideacancer i Sverige är 4-5/100 000, vilket motsvarar drygt 300 nya fall per år. Tyreoideacancer förekommer i alla åldrar och två tredjedelar av de drabbade är kvinnor. Papillär tyreoideacancer är den vanligaste typen och utgör närmare 80% av all tyreoideacancer. Trots att det ofta förekommer lymfkörtelmetastaser på halsen vid diagnos är prognosen vanligen god. Anaplastisk tyreoideacancer är däremot en mycket aggressiv tumör, dock ovanlig.

    Tyreoideacancer upptäcks ibland i samband med utredning av andra åkommor eller som ett bifynd i PAD efter strumaoperation.
    Orsaker
     
    Strålexposition och genetiska faktorer kan orsaka tyreoideacancer. Hos flertalet drabbade är etiologin dock inte känd.

    KLASSIFICERING AV TYREOIDEACANCER
     
    Maligna tumörer sprungna från follikelepitel:
     
    • Papillär cancer
      Vanligast. Utgör cirka 80 % av tyreoideacancer i Sverige. Finnålscytologi ger diagnos med typiska cellförändringar (papillära formationer, klara kärnor, kärnfåror, kärnträngsel, psammomkroppar). Sprids lymfogent, lymfkörtelmetastasering på halsen är vanligt. Ofta multifokal. Mycket god prognos. Ibland ockult tumör som inte diagnostiserats före operation. Om tumören är mindre än 10 mm definieras den enligt WHO:s klassificering som mikrocarcinom.
    • Follikulär cancer
      Utgör cirka 10% av tyreoideacancer i Sverige, vanligare i jodbristområden. Har sitt ursprung i follikulärt epitel, har inga kärnförändringar som papillär cancer. Sprids hematogent, sällan lymfkörtelmetastasering, sällan multifokal. God prognos. Kan indelas i minimalinvasiva (växer genom hela kapselns tjocklek och/eller med inväxt i kärl men bara på en plats) eller extensivt invasiva. Diagnosen kan endast ställas på PAD på operationspreparat då finnålspunktion endast ger besked om follikulär resistens/neoplasi, ett samlingsnamn för follikulär cancer och follikulärt adenom. 1/9 är cancer och resten adenom.
    • Onkocytär cancer (Hürthlecellscancer)
      Aggressivare variant av follikulär cancer. Innehåller Hürthleceller (onkocytära celler) som har ett typiskt utseende p g a rikligt mitokondrieinnehåll. Förekommer även i autoimmun tyreoidit och i vissa benigna strumor vilket kan medföra diagnostiska problem.
    • Anaplastisk cancer (Odifferentierad)
      Utgör cirka 5% av tyreoideacancer i Sverige. I motsats till övriga tyreoideacancerformer nästan lika vanlig hos män som hos kvinnor och ovanlig före 60 års ålder. Mycket aggressiv, sprids lokalt, lymfogent och hematogent. Snabbt tillväxande, ofta har patienten haft struma sedan tidigare. Diagnosen ställs med finnålscytologi. Akutfall! Finnålscytologi ger diagnos (jätteceller, rikligt med mitoser, uttrycker keratin).
    • Lågt differentierad cancer
      Intermediära varianter med sämre prognos (insulära, diffust skleroserande papillära m fl).

    behandling efter kirurgi

    Radiojod (I131)
    Till patienter med papillär eller follikulär tyreoideacancer och risk för persisterande sjukdom eller hög recidivrisk. Indikationer för radiojod behandling är ablation av kvarvarande benign tyreoideavävnad för att underlätta uppföljningen, adjuvans och behandling. Indikationerna för radiojodbehandling skiljer sig mellan olika centra men ett nationellt vårdprogram är under utarbetning.
    -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

    De typer av sköldkörtelcancer


    Vad är cancer, och vilka är de typer av sköldkörtelcancer?

    Cancer är en grupp av många sjukdomar. All cancer börjar i cellerna, kroppens grundläggande enhet av liv. Celler bildar vävnader, och vävnader utgör organ i kroppen.

    Normalt, cellerna växa och dela sig för att bilda nya celler som kroppen behöver dem. När celler åldras och dö, nya celler ta deras plats.

    Ibland metodiskt går fel. Nya celler bildas när kroppen inte behöver dem, och gamla celler dör inte när de borde. Dessa extra celler kan bilda en massa vävnad kallas en tillväxt eller tumör. Utväxter på sköldkörteln brukar kallas noduler.

    Sköldkörtelknutor kan vara godartade eller elakartade:

    * Godartade knölar är inte cancer. Celler från godartade knutor inte sprids till andra delar av kroppen. De är vanligtvis inte ett hot mot liv. De flesta Sköldkörtelknutor (mer än 90 procent) är godartade.

    * Maligna knölar är cancer. De är i allmänhet mer allvarliga och kan ibland vara livshotande. Cancerceller kan invadera och skada närliggande vävnader och organ. Även, cancerceller kan bryta sig loss från en elakartad knöl och in i blodomloppet eller lymfsystemet. Det är hur cancer sprider sig från den ursprungliga cancer (primärtumör) att bilda nya tumörer i andra organ. Spridningen av cancer kallas metastaser.

    Följande är de vanligaste typerna av sköldkörtelcancer:

    * Papillär och follikulär sköldkörtelcancer står för 80 till 90 procent av alla sköldkörtelcancer. Båda typerna börjar i follikulära celler i sköldkörteln. De flesta papillär och follikulär sköldkörtelcancer tenderar att växa långsamt. Om de upptäcks tidigt, flesta kan behandlas framgångsrikt.

    * Medullär sköldkörtelcancer står för 5 till 10 procent av sköldkörtelcancer fall. Den uppstår i C celler, inte follikulära celler. Medullär sköldkörtelcancer är lättare att kontrollera om det konstateras och behandlas innan det sprider sig till andra delar av kroppen.

    * Anaplastisk sköldkörtelcancer är den minst vanliga typen av sköldkörtelcancer (bara 1 till 2 procent av fallen). Det uppstår i follikulära celler. Cancercellerna är mycket ovanliga och svåra att känna igen. Denna typ av cancer är oftast mycket svårt att kontrollera eftersom cancercellerna tenderar att växa och sprida sig mycket snabbt.

    Om sköldkörtelcancer sprider sig (metastasizes) utanför sköldkörteln, cancerceller finns ofta i närliggande lymfkörtlar, nerver, eller blodkärlen. Om cancern har nått dessa lymfkörtlar, cancerceller kan också ha spridit sig till andra lymfkörtlar eller andra organ, t.ex. lungorna eller ben.

    När cancer sprider sig från sin ursprungliga plats till en annan del av kroppen, den nya tumören har samma typ av onormala celler och samma namn som den primära tumören. Exempel, om sköldkörtelcancer sprider sig till lungorna, cancerceller i lungorna är sköldkörtelcancer celler. Sjukdomen är metastaserad sköldkörtelcancer, inte lungcancer. Det behandlas som sköldkörtelcancer, inte som lungcancer. Läkare kallar ibland den nya tumören “avlägsen” eller metastaserad sjukdom.

    --------------------------------------------------------------------------------------------

    INTERN STRÅLBEHANDLING

    Genom att follikulära och flertalet papillära thyreoideacancrar (undantaget den kvantitativt lillagrupp tumörer bestående enbart av papillära förband) ackumulerar radioaktivt jod (möjligheten att använda sig av en selektiv intracellulär strålbehandling med kort räckvidd.Större delen av strålningen frånoch därmed en minimal påverkan på angränsande organ.Flera studier har bestyrkt den interna strålbehandlingens effektivitet i form av förlängd överlevnad,botande av lokal- och fjärrmetastaser och/eller god smärtpallierande effekt (Schlumberger1986, 1987, Vassiliopulow Sellin 1993). En multivariat regressionsanalys (Samaan 1985) visaratt givenPatienten upplever vanligen inga obehag av behandlingen.

    Vid högre aktiviteter tillsammans medstörre kvarvarande thyreoidearester kan dock en lättare svullnad i det akuta skedet uppkomma itrachealslemhinnan. Denna biverkan kan förebyggas genom behandling med cortison och/eller antiflogistika under de första dagarna efter131I), föreligger131I utgöres av b-strålning, som har en medelräckvidd av 4 mm131I-behandling var väsentligt för den sjukdomsfria överlevnaden.131I-administrationen. 131senare år har man diskuterat risken för försämrat upptag av terapeutisk dosadministrering avkontroversiellt (Coakley, 1998; Leger 1998; Britton 1998). För att minska risken för eventuellstunning samt det faktum att nästan alla patienter har ett kvarvarande upptag efter totalthyroidectomi (Leger, 1998 + egna erfarenheter), utföres förstautan föregående diagnostisk

    I-behandlingen ges per os 4 veckor efter operation och kan upprepas var tredje månad. Under131I p g a föregående131I i diagnostiskt syfte. Fenomenet kallas för .stunning. men är fortfarande131I-behandlingen i ablationssyfte131I-undersökning. 131möjligheterna att upptäcka jodupptagande metastaser är optimala. Inför en ev andra terapi göresalltid en diagnostiskkvarvarande jodupptagande rester eller jodupptagande metastaser föreligger.

    Inför

    1. Den postoperativamassa thyreoideavävnad. Vid stor kvarlämnad massa sjunker den absorberade dosen pergiven aktivitet (d v s Gy/MBq) och därmed behandlingens effektivitet. Enligt retrospektivadosberäkningar utförda av Maxon et al (1983; 1992) behövs en absorberad min dos av 300 Gy i thyreoidearesten för utsläckning.

    Detta innebär att vid en större kvarlämnad thyreoideamassa måste en större aktivitet(=mängd) radioaktivt jod ges vid ett eller flera tillfällen. För att undvika detta bör alla patienter som ska genomgåOm det postoperativa scintigrammet avslöjar att det föreligger en nästan hel kvarvarandethyreoidealob måste reoperation således övervägas.

    2. Föreövergår till trijodthyroninbehandling (1x3.4) till 14 dagar före undersökningens utförande.I samband medLevaxin bör alltsåav rekombinant TSH kan bli aktuell framöver hos patienter som ej tåler långvarig utsättningav Levaxin).

    3. Röntgenundersökningar med jodkontrast (t ex cholecystografi, urografi) bör undvikas infördenna behandling, då jodkontrasten blockerar/försämrar upptaget avthyreoideavävnad och metastaser.

    4. Behandlingen kräver ur strålskyddssynpunkt att patienten är inneliggande och isoleradunder ett par dygn på onkologisk klinik.

    5. Föregående extern strålbehandling bör undvikas då denna förkortar den biologiskahalveringstiden förden absorberade dosen från

    I-helkroppsgammakameraundersökning utföres däremot cirka en vecka efter terapi, varvid131I-helkroppsgammakameraundersökning för att undersöka huruvida131I-behandling bör nedanstående fem punkter beaktas:131I-behandlingens effektivitet är omvänt korrelerad till kvarvarande131I-behandling ha minimala kvarvarande thyreoidearester.131I-gammakameraundersökningen utsättes Levaxin i 4 veckor, varvid patienten131I-gammakameraundersökningen kontrolleras TSH och thyreoglobulin.ej insättas postoperativt om 131I-behandling är indicerad. (Användning131I i kvarvarande131I i kvarvarande thyreoideavävnad och därmed också reducerar131I.

    Indikationer för

    131I-terapi vid differentierad thyreoideacancer

    A. Postoperativt

    1. För att utplåna kvarvarande jodupptagande rester av thyreoideavävnad hos .högriskpatienter. (se programöversikt), varvid dels känsligheten och tillförlitligheten medthyroglobulinanalyser ökar att tidigt upptäcka kliniska recidiv och fjärrmetastaser,dels ökar möjligheterna vid ev efterföljandelokalisera metastaserna.

    2. För att utplåna ev hematogena/lymfogena mikrometastaser (t ex vid stigande eller kraftigtförhöjt thyroglobulin utan kliniskt påvisbar sjukdom).Aktivitet per behandlingstillfälle minst 3700 MBq.Antalet behandlingar bör dock maximeras till fyra på indikationen postoperativ ablation.

    B. Behandling av manifesta jodupptagande metastaser. Aktivitet per behandlingstillfälle

    5 500 . 7 400 MBq.Punkterna A.2. liksom B. förutsätter att kvarvarande thyreoideavävnad redan är utplånad. (Dettagäller också diagnostiken av jodupptagande fjärrmetastaser).Vid behandling av manifesta jodupptagande metastaser ges behandling så länge patienten harobjektiv och/eller subjektiv nytta av behandlingen. Någon maximal kommulativ aktivitet (MBq)föreligger ej (Schlumberger 1986). Vid ev leukopeni (<2x10(<90x10ibland kureras medde fall där detta är möjligt, eftersom ett klart dos-effekt samband föreligger (Maxon 1992;O´Connell 1993). Patienter med enbart lungmetastaser kan ibland kureras, f.f.a. vid liten tumörbörda (Schlumberger 1988) eller hos unga individer (Schlumberger 1987; Vassiliopulou-Sellin R1993).

    Remissioner i skelettmetastaser är däremot ovanliga beroende på att den absorberade dosen tillskelettmetastaser ofta är betydligt lägre (<20 Gy), vilket dock är tillräckligt för att ge en godsmärtstillande palliation i synnerhet i kombination med efterföljande extern strålbehandling. Manbör därför vara generös med att geskelettmetastaser gått i komplett remission om tillräckligt höga absorberade doser har kunnatuppnås (O´Conell 1993).Genom tidigupptäckt av fjärrmetastaser med hjälp av kombinationen thyroglobulin och modernagammakameror med hög upplösning har man nu radiobiologiskt större chans till godlångtidspalliation och eventuellt kuration.

    131I-gammakameraundersökning att9/1) och/eller trombocytopeni9/1) bör behandlingen uppskjutas. Patienter med jodupptagande lungmetastaser kan131I-behandling. Beräkning av absorberad dos (Gy) i metastaser är önskvärt i131I-behandling även i dessa fall. I enstaka fall har också
    -------------------------------------------------------------------------------------

    Radioaktivt jod: Behandling med radioaktivt jod (I-131) går ut på att man genom att tillföra en radioaktiv jodisotop orsakar en minskad hormonproduktion i sköldkörteln. Det finns en liten risk att senare i livet utveckla cancer i sköldkörteln om man i unga år utsätts för radioaktiva isotoper och denna behandling används därför inte rutinmässigt till unga individer. Den i praktiken använda nedre gränsen ligger kring cirka 35 år. Detta är således förstahandsbehandling för medelålders personer och äldre med Graves sjukdom respektive toxisk knölstruma. Det är inte ovanligt att behandlingen orsakar för låg produktion av sköldkörtelhormon (hypothyreosutveckling). Därför måste hormonvärdena (TSH och fritt-T4) kontrolleras under många år.



    Papillär cancer

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    lika bra att ta ordet i munnen

    idag fattar jag inte alls att det faktiskt har hänt, helt knas.. jobbade ltie på att dricka lite extra mycket igår för att kunna bryta ihop lite lättare, men icke.. det enda jag kände va skallebank när ja vakna imorse.. är nog lite svårt att ta in helt enkelt

    vad är det nu som egentligen hänt på min lilla resa 8 månader senare?

    PC påvisar misstanke om Hurthlevellstumör och excision av förändringen tillrådes för en kategorisk analys. Remiss skrives till kirurg för operativ åtgärd.

    mm o sen opererades jag.. efter 2 månader kom svaret att det var cancer i tumören.. och läkaren pratade återigen om hurthlecellerna.. men då får jag inte ihop det

    Kirurgi kan följas med radioaktivt jod. Radioaktivt jod fungerar inte lika bra för Hurthle cell cancer som det gör för follikulär cancer, eftersom Hurthle cellerna är mindre benägna att "ta upp" radioaktivt jod och därefter förstöras av det. Men det är väl tolererat behandling och kan vara till hjälp i vissa fall - allt om detta har jag skrivit ---> här

    varför ska jag få denna behandling med jod om nu dessa celller inte kan ta upp det?
    min optimism slogs just lite till backen.. får tjöta lite me läkaren igen imöra

    va faan!

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    cancer.. sa du cancer?!
    jaha.. vad händer nu?
    operation o radioaktivjod-behandling
    jaja, va fan ska ja säga..

    e lite i chock just nu, tjöt lite me morsan först, nu e de tomt

    en dag i taget..

    men.. MEN FAAAN JÄVLA HELVETE! :(

    lever i förvirring

    Kategori: Sköldkörtelcancer

    autoimmun tyreodit eller tumör!?


    så fick jag hem journalkopia från ÖNH, där står egentligen ingenting som besvarar mina frågor. Istället förvirrade det mig än mer.. Från senaste beök då jag och mina kära mor under ängslan fick beskedet att biopsin inte såg ut att visa något elakartat men att kirurgi ändå var aktuellt, gick vi tackksamt därifrån med lycka och lugn.
    MEN..

    Jag läser nu från min journalkopia: PC påvisar misstanke om Hurthlevellstumör och excision av förändringen tillrådes för en kategorisk analys. Remiss skrives till kirurg för operativ åtgärd.

    Jaha!?????? Back to google.. vad fan e en hurthlecellstumör?

    Hurthle Cell sköldkörtelcancer

    Inte riktigt samma sak som Follicular cancer
    Hurthle cell sköldkörtelcancer är vanligtvis klassificeras med follikulär cancer, även om det verkligen är en särskild typ av tumör. Det är en ovanlig tumör, som utgör ca 4% av sköldkörtelcancer och är bara ungefär en fjärdedel så vanligt som follikulära cancer.

    Vad är en Hurthle Cell?
    En Hurthle celler är en sorts av sköldkörteln cell som har en distinkt utseende: under mikroskop är större än en follikulära celler och har rosa-färgning cellulära material.

    Är Hurthle Cell Tumor godartade eller elakartade?
    Liksom follikulära tumörer, det finns godartade Hurthle cell tumörer och maligna tumörer Hurthle cell, och patologen berättar skillnaden mellan dem baserat på invasionen av kapseln och blodkärl. Godartade Hurthle cell tumörer är inte ett hot alls och bör inte komma tillbaka när de tas bort.

    Hur är Hurthle cell cancer Olika från Follicular cancer?
    Hurthle celler ser annorlunda ut än andra typer av sköldkörtelceller, och de tenderar att inträffa hos äldre patienter. Medianåldern är patienter med Hurthle cell cancer är 55, ca 10 år äldre än patienter med follikulärt cancer. Liksom follikulärt cancer, sprider Hurthle cell sköldkörtelcancer sällan till lymfkörtlarna (ca 10%) men kan återkomma lokalt (cancern kan komma tillbaka i halsen) eller sprida sig till lungorna eller bone.2

    Eftersom yngre patienter med sköldkörtelcancer tenderar att ha en bättre prognos än äldre patienter med ett mycket liknande tumör, och eftersom Hurthle cell cancerformer uppstår hos äldre patienter, de har rykte om att vara farligare. Men om du kontroll för ålder och andra faktorer som storlek och första omfattningen av tumör (om den har spridit lokalt i nacken eller någon annanstans i kroppen), Hurthle cell tumörer uppför sig mycket på samma sätt follikulär tumörer. En liten Hurthle cell cancer som inte har omfattande invasion, särskilt i en yngre patient (under 45) kan ha en utmärkt prognos.

    Hur Hurthle Cell cancerpatienter behandlas?
    Patienter med Hurthle cell sköldkörtelcancer, om det finns mer än minimal invasion, bör generellt genomgå avlägsnande av hela eller nästan hela sin tyreoideavävnad (se vår artikel om olika typer av tyreoideakirurgi). På alla områden av väl differentierad sköldkörtelcancer, finns det viss oenighet om hur omfattande kirurgi bör, men eftersom Hurthle celltumörer tenderar att inträffa hos patienter med mer allvarliga riskfaktorer är kirurgi motsvarande mer aggressiv. Om det finns involverade lymfkörtlar tas de bort, men detta är ovanligt.

    Kirurgi kan följas med radioaktivt jod. Radioaktivt jod fungerar inte lika bra för Hurthle cell cancer som det gör för follikulär cancer, eftersom Hurthle cellerna är mindre benägna att "ta upp" radioaktivt jod och därefter förstöras av det. Men det är väl tolererat behandling och kan vara till hjälp i vissa fall.

    Patienterna följs sedan med regelbundna mellanrum för att kontrollera för återfall, som kan vara farlig i Hurthle cell cancer och måste övervakas för noggrant.

    Tack google translate.. orkade inte skriva om alla.. men okej det var nyttigt vetande. då snackar vi antagligen om just en typ av celler i tyrodea, sköldkörteln...